Ufis

Tänk att jag är så underligt funtad att jag inte har något emot måndagar. Helgen är slut. Sommarn verkar vara slut. Regnet verkar aldrig ta slut. Då känns det bra att tänka på att i morgon ska jag till jobbet igen. Få tänka på annat än att sitta vid datorn och lägga Harpan. Det samt lösa korsord hör till helgnöjena numer. Inget fel med det men jag saknar den sociala kontakten. Få skoja med arbetskompisarna, göra de sysslor jag är satt att göra även om jag är innerligt less på att bre smörgåsar till våra gäster. Vill kunna umgås lite också. Men - jag tycker om det här livet. Denna helg har inte Särbon varit här. Han har varit hemma i Stora Hälsingeskogen och plockat bär. Fått ganska mycket, sa han i telefonen. Bra, tänkte jag. Bra för min frys. Själv avskyr jag bärplockning och gillar inte att gå i skogar. Skrämmande på något vis.
 Har väl blivit skrämd som barn och sådant sitter i. Tja, lite lat är jag väl också för jag tycker det är bättre att någon annan förser min frys med godsaker.
Nu är det kväller på denna dag. Jag har förberett måndagen med framlagda kläder, tinat upp en fralla till frukosten och tagit min stora dos med mediciner. På mornarna är jag inte kontaktbar och allt måste vara förberett till 500 procent. Jag är fruktansvärt morgontrött!! Typ. Liksom.
Gonatt.

---