Ufis

För ett antal år sedan hittade jag en cittra på ett loppis i Stora Hälsingeskogen. Ända sedan barnsben har jag önskat mej en sådan och önskat ännu mera att kunna spela på densamma. Jag älskar ljudet av de spröda strängarna och samklangen i tonerna. Nu är min gamla cittra oeerhört ostämd så jag litar till att en spelfröken hjälper mej att få rätt ljud på den.

I ett svagt ögonblick har jag lovat - inför vittnen - att jag ska spela cittra och sjunga Pärleporten innan jag lägger näsan i vädret. Jag lovar att det kan bli något att minnas! Både för mej och publiken!

Jag har nu anmält mej till en kurs i nämnda spel. Nästa måndag ska det börjas. Man blir aldrig för gammal att lära sig något nytt, sägs det, så det visar sig väl då jag kommer igång. Jag klarade ju av att ta förarbevis på moppen på gammeldagarna trots att jag har allt svårare numer att minnas vad jag lär mej.

Men nu ska det bli spela av. Huset jag bor i  är lite lyhört för jag hör ofta grannens ungar då det härjar med varandra och springer i trapporna. Så det kan vara bra att göra moteld med skön musik och de ska vara glada att jag inte börjat spela säckpipa!


Hejsan svejsan!!