Ufis

Nu har jag kommit hem helskinnad från Stora Hälsingeskogen. Ja, det är väl inget där som skulle skinnflå mej men byn ligger avlägset, mycket avlägset. Bara ett par grannar som man inte kan se från huset och lååååångt till all ära och redighet. Affärer och buss till exempel. Det är bara infödingar som klarar av detta boende.

Inte nog med det! Jag fick i söndags höra att en VARG hade spatserat utanför huset! Och björnarna är halvtama på den bygden och har lärt sig att gröna soptunnor betyder MAT.

Som tur är har jag fobier för snö så jag klarar mej med att skylla på det för att slippa utomhusaktiviteter på stället. När jag besöker Särbon blir det korsord, patienser och läskiga sjukhusdokumentärer på parabol-TV:n,  Plus ett och annat Loppis.

Nu dröjer det nog nån vecka innan jag åker dit igen och hoppas då att vargeländet har dragit lååångt bort och att björnarna fortsätter sin vintersömn ett tag till. För det ska sägas - det är in i h-e skönt att sitta i en badenbadenstol mot husväggen och lapa sol medan Särbon kommer ut med varm choklad och ostmacka.

Lite bra i alla fall!