Ufis

Så har den kommit - dan före dan. Före dopparedan, menar jag. Och inte ett spår av julkänsla har jag heller. Förr i världen höll man ju på att jobba häcken av sej för denna helg som numer passerar ganska obemärkt. Tillika har jag ju gått in i Fritidsforskarnas skara och då blir man lite dagvill. Alla dagar är ju ganska lika och man har inga arbetstider att passa.


Men jag stortrivs med tillvaron! Har inte julpyntat i år. Kände inte för det. Bara elljusstakarna i fönstren och inte en tomtejäkel så långt ögat når. All julgranspynt gav jag till ett dagis där det kommer till användning. Själv har jag numer ingen skräpig gran att plocka bort om nån vecka. Skönt!

Julen hos mej sträcker sig till att griljera en färdigkokt skinka. Äta en skinkmacka i kväll. Sova länge i morgon. Gå till Dottern och äta senare på dagen och sen gå hem och titta på TV. Särbon har sina barn och barnbarn på julen med allt vad det innebär av jobb, mat, skräppapper, kladdig knäck, dividerande om TV-kanaler med mera.

Själv har jag det lugnt i min soffhörna med mysfilt och chokladask (fy!!  bara jul en gång om året). Orkar inte med mer och jag är så nöjd med det. Nu ska jag ta hand om skinkan. Lösa ett korsord och bara vara. God Jul!!

Ja, det kan man undra. Fem grader varmt och all snö borta. Rena vårvädret. Och - i dag var det något som kändes irriterande på min högra fot. Det stack till och jag var där med handen. Vad det var? En mygga! Som stacks! Så nu har jag - förhoppningsvis - årets sista myggbett att klia på. Inte illa för att vara 19 december!

Inte kom löningen som den skulle i dag heller. Den blev insatt sent så nu på kvällen finns den på banken. Så dags då när allt är stängt och Kebabtarmen skriker. Så i morgon ska jag moppa till uttagsautomaten och ge fattigdomen en spark i baken! Och köpa den där kebaben!

Och dessutom ska jag besöka Jacob och hans familj. Alltså mitt elfte barnbarn. Få känna babydoften och höra de babyljud som bara en alldeles ny människa kan avge.


Den här dagen var lik alla andra. Jag har ju sållat bort alla måsten inför julen och jag mår förbaskat bra! Ska bara dammsuga huset i helgen men det skulle jag ju göra i alla fall. Så nu får det bli jul och jag är inte ett dugg utarbetad eller stressad. Vilket man var förr då allt skulle göras. Fönsterputs, torka alla skåp in- och utvändigt, laga massor av mat, handla julklappar, bona golv, ja det fanns ingen ände! Nu blir det jul ändå, trots utebliven städning och köpt ,färdig mat.

I dag blev det av. Jag har bakat nästan hela dan. Först kanelbullar i massor som hamnade i frysen för kommande behov. Om jag inte missminner mej så brukar inte mina bullar gå åt. De blir kvar i frysen eftersom de annars hamnar i "fel" mage - alltså min. Det är inte ofta som jag har fikagäster här hemma.

Ja, medan jag ändå höll på fick jag för mig att göra mazariner. Riktiga med massor av smör, socker, mandelmassa och . ja, kalorier så det osar om det. Fick ut cirka 50 stycken som samsas med bullarna i frysen. Varför jag gjorde dem? Tja, fick bara ett infall.

Sen var det en jättedisk att ta reda på, äta mat och "sova på maten" - hade jag tänkt. Så jag äntrade rumssoffan och bökade kudden tillrätta. Då ringer telefonen och jag vaknade till. Efter samtaler försökte jag komma till ro igen. Då ringer det på dörren. En kompis´gubbe kom med en liten julklapp. Då han gått blev det soffan igen och - det ringer på dörren. En gammal arbetskompis kom med en ICA-kasse med gamla veckotidningar. Jaha.


Nu var det ingen av dem som hade tid att stanna och testa mina bakverk och jag insåg att det inte skulle bli någon sovstund. Så, nu sitter jag här och klipper med ögonen. Trött. Men i morgon ska jag ta ut moppen och göra en sväng mot Cen trum. Löning!! Ha ha. DÅ ska det bli Kebab!! Tjohooo!

Det blev inget baka bullar i dag. Det var väl det jag trodde! Först så sov jag till klockan nio. Upp, fika, duscha, lösa korsordet och dra en repa till stan. Bakar nog i morgon i stället.
Behövde komma ut lite och for till ICA för att handla mjölk. Jag hade bestämt mej tidigare för att inte köpa någon julskinka i år, men tro f-n, jag köpte en, liten, färdigkokt.

Hemma igen blev det ingen kebab. Det duggregnade och jag ville hem fort. Var hungrig också så i dag blev det en annan älsklingsmat. Paltbröd med stekfläsk och vitsås!! Oj oj!

Lade mej - som vanligt - på soffan för att "vila på maten" och sova en stund, men kunde inte somna. Bra det, för fula vanor bör man bekämpa! Dagen närmade sig slutet och TV-programmen kollades. Först en gammal repris på folk som inte kunde sluta fisa och sen en dokumentär med mannen som födde ett barn! Slutar aldrig att förvånas över konstigheter i människans leverne.

Och nu sitter jag här, lagom mätt och lagom trött och ska nu avsluta dagen i den blårutiga.

I morse var det underbart skönt att inte vakna av väckarklockan, något som jag väl får vänja mej vid. Det känns lite konstigt att jag inte behöver tänka på att hinna göra det och det innan det är jobbardags igen. I vanliga fall då jag varit ledig eller haft semester så har jag inplanerat det jag måste hinna. I dag finns det inte längre några måsten.

Har varit på Stora Affären och handlat. Fick skjuts med en son och det var bara att lasta kundvagnen med sånt som fattades i skafferiet. Inte något frossande för att det blir jul, nej det blev de vanliga vardagsvarorna som inhandlades. Men jag köpte ingredienser till att baka bullar. Inte saffran utan helt vanliga kanelbullar.Tänkte att jag kanske skulle göra det i morgon, men om det dyker upp något annat så får bakningen anstå.

Såg på TV-s väderkarta att det skulle bli varmgrader i morgon och då tar jag nog moppen på en tur in till stan. Behöver lite mer mjölk och frimärken som jag glömde att köpa i dag. Kanske jag köper en kebab också för det var ett tag sedan min mage fick denna läckerhet.

Och så kommer Onsdagskrysset i lokaltidningen i morgon! Ja, det ser ut som om bakningen får vänta. men det är ingen brådska. Summan av kardemumman blir nog en enkel sockerkaka till helgen och det är inte fel det heller.


Nu kallar den blårutiga! Natti natti!

Det har blivit lite si och så med bloggandet på sista tiden. Får skylla på inspirationsbrist. men de sista dagarna har det varit lite rörande för min del.

I fredags var min sista arbetsdag. Riktig pensionär är jag inte ännu men har veckovis med semester som jag måste ta ut. Får inte detta i pengar, se. Så i fredags blev det blommor och små tal från "mina" gubbar och gummor. Åkte sen hem för att ta den där krångelvägen till Stora Hälsingeskogen och besöka den snuvige särbon. Blev inte mycket gjort denna helg. TV, mat och sova.


Fick så meddelandet att mitt elfte barnbarn hade anlänt. På själva Luciadagens morgon till och med! En liten stjärngosse. Liten och liten. Dryga halvmetern lång och dryga fyra kilo tung. Och gudomligt söt. Bilderna kan jag tacka datorn för eftersom pojkens pappa mejlat ett par tre urgulliga bilder på sonen


Så nu sitter jag här. Har klivit upp i vanlig tid. Fikat, läst morgontidningen och duschat. Nu väntar en dag utan några som helst förpliktelser. Det är väl det som kallas pension!

Och än en gång:Grattis till Pojkens föräldrar
och
Välkommen Jacob!

I dag är det Anna-dagen. Enligt gammalt så skulle denna dag lutfisken blötläggas men vem gör det i dag? Jag gillar inte lutfisk. Såsen och potatisen kan jag äta, men fisken... nä. Fisk ska vara stekt!

Jag vill också gratta min svärson som uppnår den aktningsvärda åldern av - ja ska jag säga det? Själv fyller han 36 år - varje år - så grattis på 36-årsdagen, svärson!


Vi har haft grötfest på jobbet i dag. Cirka 50 gäster. Disk efter dem som upptog halva köket för att inte tala om vidbrända kastruller. Eftersom jag har bestämd tid när jag ska sluta för dagen så blev det mucho stress, Mitt hjärtflimmer for som en flipperkula i bröstkorgen och jag var totalt slut då jag kom hem. Slocknade i soffan direkt!

Men i morgon är det en ny dag. Bara tre dagar kvar att jobba! Störtskönt!

Och än en gång: GRATTIS SVÄRSONEN!!

Då jag gick i skolan fick man lära sig att ordet advent betyder väntan. Otroende som jag är så betyder denna väntan för mej att vintern ska ta slut, att dagarna ska bli ljusare och att tomten ska komma. Jag tror på tomten så gammal jag är. Inte den stora bullrande röda, men den lille grå som vakar över hus och hem. Han syns inte men är man tillräckligt god vän med honom och inte retas så kan han hålla sina händer över mej.

Jag skulle gärna vilja att den Röda Tomten skulle komma till mej med en så kallad mopedbil. Tänk att få åka i halkan på fyra hjul, slippa frysa och slippa bli genomblöt av snöslask! Men jag förstår att även Tomten kan drabbas av lågkonjunkturen så pengarna fattas även honom. Jag är nöjd ändå, men några prylar önskar jag mej inte i julklapp. Har så det räcker här hemma.


Varje vecka hoppas jag på de där två lottoraderna som jag haft stående i 25 år! Ingen vinst ännu, men kanske nån gång... DÅ köper jag moppebilen och låter Tomten få åka med. Snäll som jag är! Hörde du det, lille Gråtomte? Snäll!

Men min största väntan just nu är väntan på elfte barnbarnet. Hon/han skulle ha kommit för snart två veckor sedan men har tydligen inte så bråttom ut i kylan. Har sagt till barnets far att knacka på och säga till att det är dags att komma ut nu. Jag tror att det är en tjej. Tjejer brukar ta god tid på sej när de ska ut någonstans. Tja, vi får se. Välkommen du lilla!

Lördag kväll. Har gjort rätt för mej i dag, tycker jag, och tittade i tidningen efter något kul att titta på i TV. Men hej å hå. Ingen av mina kanaler bjuder på något sebart. Skridskoåkrning, nja, handboll, nää, deckare och andra serier, absolut inte. Dansband, nää. Korsorden är slut och den renbäddade blårutiga är allt som väntar.

Har tvättat, städat, lagat mat, dammat, löst korsordet i morgontidningen, dammsugit. Började sticka på ett par vantar men tröttnade efter en och en halv vante. Lade undan arbetet och stoppade det långt in in garderoben.

Har just pratar med Snuvige Särbon. Vi uppehöll linjen i 55 minuter eftersom vi löste hans morgontidningskorsord per telefon. Jag har påtalat att han ska skaffa en dator för upplysningar till sina rutor, men han anser att det inte behövs. Jag har ju Mr Google och Korsordslösaren och det tycker han räcker. Därför tar det timmar att snacka med honom. Där slog vi ihjäl en trist lördagstimme.


Men han har ju 156 kanaler på sin TV så det kan ju inte vara några problem att hitta nåt sebart, eller hur?

Så nu tar jag John Blund i hand och nattar! Tjingeling!!

Nu har jag gjort min näst sista arbetsvecka. Inte speciellt vilsam eftersom flera av jobbisarna är sjuka eller på semester. En av tjejerna har fräckheten att ta två veckor i sol och värme! Titta på pyramider och slappa! När vi andra måste klafsa runt i snömodd och regndis. Det kallar jag att "tima" in tiden ordentligt! Nä, jag skojar bara. Hon är väl unnad den där trippen. Hon ska minsann få jobba sen!


I dag blev det buss-åka. Tänkte att jag kanske skulle kunna åka på min älskade moppe, men underlaget på vägen var knöligt och halt så jag avstod. Jag känner mej väldigt låst då jag måste passa tider på bussen, kan inte handla tunga saker (orkar inte bära med vänsterhanden) så det får anstå med varor tills Särbon kommer - nån gång. Han är snuvig och det vill jag inte ha hit!

Tog reda på överbliven risgrynsgröt (blääh) i dag på jobbet. Det blev till en stor pudding med russin i som jag överraskar med på måndag. Kan inte slänga mat som är ätbar. Har lärt mej det som barn och därför ser jag ut som jag gör!

Nu är det natti natti. Gonatt!

I dag var vädret hyggligt mot mej. Tre grader plus och duggregn. Som bäddat för moppe-åk in till stan, något
som jag sett fram emot länge men avstått eftersom den lömska halkan har lurat. Nog för att jag har dubbat på hjulen men känner mej osäker ändå. Har ingen lust att inviga pensionen med lårbensbrott eller andra skador orsakade av halt väglag.


Resan till jobbet gick bra. Lite blött men vad gör det? Kunde lämna in veckans korsord och handla tunga varor på ICA samt Dollar Store. Vad skulle jag göra utan min älskade moppe!! På jobbet blev vi bjudna på risgrynsgröt och skinksmörgåsar. Det var en annan avdelning som bjöd och jag lassade in vörtmackor med jättegod skinka på och som jag sköljde ner med julmust. Gröt får vara för min del. Äter inte sånt, nämligen.

Sedan tog vår Boss fram gitarren och spelade och sjöng - inga julvisor. Tackar! Jag är redan trött på dessa! Det blev andra visor och det var bra det. Det blev massor av disk efter det här kalaset men med god hjälp av flera tanter så gick det mycket smidigt. Kom iväg hem på rätt klockslag.


I kväll ska jag på "Skrikträff". Det är en samling damer i samma yrkesgrupp som överröstar varandra med prat, prat och prat! Själv har jag inget skvaller i den genren att komma med så jag stänger av skallen och sitter tyst och vilar. Vi äter något gott också och det gör mej extra trött. Får skärpa mej så att jag inte nickar till eftersom deras jobb-prat inte intresserar mej. Men dessa träffar varannan månad är ändå ganska kul. Vi har kämpat i över 20 år nu och vi får se om det blir 20 till. Knappast.

Åtta arbetsdagar kvar! Det är vad som återstår av mitt yrkesverksamma liv. Ja, jag har lovat att ställa upp på jobbet under en vecka i vinter då en av kompisarna ska restaurera sitt ena ben. Det kan vara bra att ha detta att hägra i framtiden för det kan bli en liten chock att gå i pension. Riktigt än blir jag inte pensionerad för det är många veckors semester som jag måste ta ut. Och det gör jag i vinter.

Bra årstid att vara ledig. Jag slipper ut i plask och snöstorm på mornarna. Kan dra duntäcket över huvudet och slumra vidare och tänka några tankar på dem som måste ut i kylan. Det är min fantasi. Verkligheten blir nog att jag vaknar samma tid som klockan skulle ha ringt. Får svårt att ligga kvar. Kliar i skinnet efter att ha något att göra.


Kan bara hoppas att jag inte faller i tröstätargropen. Korsord finns ju men även jag kan tröttna. Att gå ut tilltalar inte mig under vintern. Inte mer än absolut nödvändigt. Som till ICA eller så.

Men jag har ju min älskade moppe! Vi kommer nog att ha många trevliga utfärder. Vi ska köpa kvällstidningen. Köpa kebab och - ibland - hälsa på min före detta arbetsplats.

 Kanske inte så tokigt ändå att bli Fritidsforskare!